Allt du behöver veta om whisky

Kombinera whisky med mat

Publisert:

En kort båttur från Stockholms innerstad, på Fjäderholmarna, ligger ett av Mackmyras whiskylager. Godares vinexpert Sarah Lindstrand Mboge har tagit sig till ön för att lära sig allt om whisky av experterna Patrick Björsjö och Adam Jonsson.

Patrick Björsjö och Adam Jonsson vet allt om whisky.
Patrick Björsjö och Adam Jonsson vet allt om whisky.

– Förr i tiden användes den här ön som en ö för smuggelsprit säger Patrick Björsjö på Mackmyra whisky.

Fjäderholmarna har en lång historia av att vara hemvistelse för alkohol. Ön, som tillhör Lidingö, var nämligen en bricka i det stora brännvinskriget som pågick under slutet av 1800-talet med brännvinstillverkaren LO Smith i spetsen. Samma LO Smith är fader till Absolut vodka och till den destillationsteknik som används än idag vid sprittillverkning. Nog om det, men Fjäderholmarna är en ö med mycket historia - speciellt när det kommer till sprit.

Det gamla ammunitionslagret på Fjäderholmarna.
Det gamla ammunitionslagret på Fjäderholmarna.

I en bergsvägg, bakom en sliten dörr som får tankarna att gå till en raveklubb i Berlin, ligger det ungefär 800 tunnor (fat) whisky och vilar. Doften utanför lagret är speciell. Det är en unken källardoft blandat med vinäger, sötma och trä.

– Det här är ett av försvarets gamla ammunitionslager, säger Patrick Björsjö.

Varken faten eller whiskyn som ligger i lagret på Fjärderholmarna är tillverkade här - whiskyn kommer från Mackmyra whisky som har sin produktion utanför Valbo i Gävle och som är en av ett tiotal svenska whiskyproducenter. Ekfaten som whiskyn lagras på kommer från hela världen.

Varje tunna whisky som ligger här är unik - det är privatpersoner och företag som blandat ihop sin egen whisky efter egen smak och tycke.

– Man bestämmer själv vad man vill ha för recept och sedan väljer man vilken typ av ekfat man vill ha, säger Patrick Björsjö.

Bakom en anonym dörr ligger det en whiskylager.
Bakom en anonym dörr ligger det en whiskylager.
Whiskytunnor i olika färg.
Whiskytunnor i olika färg.

Ekfaten har stor betydelse

Att lagret ligger där det gör är ingen slump - det behövs en konstant temperatur och luftfuktighet för att whiskyn ska må bra i ekfaten.

Ekfaten, faten, eller tunnorna som de även kallas, har en stor betydelse för all produktion av whisky.

– Whisky är egentligen som att dricka trä, säger Patrick Björsjö.

I den bärnstensfärgade drycken är det trä som både ger smak och färg. Trä är det som ger den bärnstensfärgade drycken både smak och färg. Olika typer av träslag ger olika typer av smak.

  • Amerikansk ek brukar generellt bidra till en sötare smak
  • Gamla sherry fat ger mer av en nötig ton och
  • Svenska fat ger en mer kryddig ton i whiskyn.

– Att använda svenska fat ger en spännande karaktär till whiskyn. Man hittar mer kryddiga toner - som ingefära och chili i slutprodukten, säger Adam Jonsson som är provningsledare på Mackmyra.

De svenska eken innehåller mindre träsocker i jämförelse med den amerikanska eken, vilket gör att den ger en mindre sötaktig ton.

Därför har whisky olika färger

Whiskyns färgintensitet beror på hur gammalt träfatet är. Ett nytt fat ger mer färg till drycken medan ett fat som återanvänds ger en ljusare färg - ungefär som en tepåse.

Ljus whisky

Det finns även en ekonomisk aspekt bakom varför viss whisky är ljusare i färgen.

– Det kan handla om att man inte har råd att använda sig av bra fat, men det kan också vara så att man inte har råd att vänta med att ta whiskyn från faten. Det är i slutändan bundet kapital, säger Patrick Björsjö.

Men vissa producenter fuskar också med hur den bruna färgen kommer till. Det går att addera färgämnen och smakförstärkare för att få till en önskvärd färg och smak för de som inte riktigt får till det i början. Det saknas ett regelverk för detta.

Adam Jonsson är provningsledare för Mackmyra whisky.
Adam Jonsson är provningsledare för Mackmyra whisky.

Rökig whisky

All whisky är inte rökig, men det är en smak och doft som förknippas med drycken.

– Rökigheten kommer från torkningsprocessen av det mältade kornet, säger Patrick Björsjö.

Processen för att få en rökig whisky:

  1. Korn blötläggs (mältas) för att få det att börja gro.
  2. När det gror avbryts processen genom torkning för att inte förbruka sockret som finns i kärnan (sockret behövs senare vid destilleringen).
  3. Torkningen sker antingen med varmluft från stora fläktar som inte ger en rökig ton eller genom att elda torv och låta den varma röken torka malten. Den varma röken från torven ger då en rökt malt som blir den smak som återfinns i en rökig whisky.

Rökigheten i whisky räknas sedan i parts per million som förkortas ppm. Vill du lära dig om fler whiskyuttryck kan du läsa den stora whiskyordlistan.

Patrick Björsjö provar whisky.
Patrick Björsjö provar whisky.

Kombinera whisky med mat

Whisky är en dryck som förknippas som avec eller smuttandes på i en bar. Men det är även en dryck som passar till mat.

Här kommer några tips på vad man ska tänka på när man ska matcha whisky med mat:

  • Till rökig whisky passar det bra med hummersoppa och skaldjur. Det blir en fantastisk kombination mellan det salta från havet och det rökiga i whiskyn.
  • Whisky dricks även med fördel till ost och chark eftersom det feta i maten gifter sig väldigt bra med alkoholen och lyfter matupplevelsen.
  • Undvik kryddstark mat.

– Kryddstark mat blir bara ännu mer kryddig med alkoholhettan från whiskyn, säger Patrick Björsjö.

Adam Jonsson kollar av whiskyn i tunnorna.
Adam Jonsson kollar av whiskyn i tunnorna.

Sverige som whiskyland

– Sverige är egentligen perfekt som whiskyland. Vi har världens bästa vatten och riktigt bra sädesslag för att kunna göra högkvalitativ whisky, säger Adam Jonsson.

Svensk whisky började produceras av statliga Vin&Sprit 1950 men var inte långvarig och slutade produceras på 1970-talet. Den riktiga whiskyboomen kom i början av 2000-talet och har inte slutat sedan dess.

– Det har varit en djupt rotad tradition när det kommer till whisky som nu har börjat luckras upp och folk har blivit mer nyfikna på mer whisky. Vi vill att whisky ska bli folkligt, säger Patrick Björsjö.

Om du vill lära dig mer om hur man provar whisky kan du läsa om det här.

Annons

Sarah Lindstrand Mboge är sommelieren som vill flytta vinintresset från finrummen in till våra vardagsrum. Just nu utbildar hon sig till journalist vid Södertörns högskola. Sarah har jobbat på flera vinbarer både i Sverige och utomlands och syns nu i Godares ”Vinskola” där hon ger sina bästa råd för hur man dekanterar, lagrar – och väljer rätt rosé till sommarens grillkvällar. Sarah har dessutom full koll på restaurangscenen och tipsar gärna om stans bästa matpärlor.