Julmatens tradition och historia

Publisert:
Traditionell julmat uppdukat för julbordet
Traditionell julmat uppdukat för julbordet

Hur kommer det sig egentligen att det är just till jul vi vill äta risgrynsgröt, rödbetssallad, Janssons frestelse och skinkmacka med senap?

Julbordet kan lätt ses som en kavalkad av vår mathistoria. Men den som tror att varenda svensk under förindustrialiseringens tid festade runt på skinka och köttbullar tar gruvligt fel.

Julmatens historia

Dagens ätorgier har inte mycket gemensamt med bondesamhällets fattigdom under främst 1800-talet. De flesta åt gröt och saltad fisk året runt. Höjden av lyx var att låta en smörklicka sakta smälta ner över gröten.

Bland de äldsta inslagen på julbordet hittas dopp i grytan, grisfötter och sylta. Men alla tre rätterna blir allt mindre populära.

Leverpastejer och prinskorvar

Under första delen av 1900-talet utvecklades charkuteriindustrin med julkorvar, leverpastejer och prinskorvar. De billiga och lättillgängliga produkterna blev snabbt populära inslag på julbordet.

Hemgjord leverpastej
(5)

Hemgjord leverpastej

Trender på julbordet

I vår moderna tid fasas sakta men säkert gamla rätter som lutfisk, sylta och grisfötter ut. Kanske är det konsistensen, mjukt och lite slemmigt, som inte faller oss i smaken. Nu när varje tugga ska vara en mix av surt, salt, sött umami och så lite crunch.

Men dofterna och smakerna vill vi behålla så julkryddningen förs över till mer moderna rätter. Saffrans- och apelsinsill, griljerad rotselleri och grönkålspaj.

Julmat: Inlagd sill serverar vi gärna vid alla högtider.
Julmat: Inlagd sill serverar vi gärna vid alla högtider.

Varför äter vi sill på jul?

Sill och potatis kan tyckas typiskt för julbordet, ja midsommar också, men saltad sill och potatis var länge vardagsmat och förknippades inte alls med festmat.

Redan på senmedeltiden fanns en torrare variant av kryddsillen men bara på högreståndesborden eftersom kryddorna kom från andra sidan jorden. När kryddorna sjönk i pris började de även användas av allmogen.

Inlagd i socker- och ättikslag blev sillen först under den senare delen av 1800-talet. Tidigare var socker en lyxvara som få hade råd med. När folk fick råd att äta annat än saltad sill på vardagarna kom sillen att hamna på bordet vid årets högtider i stället.

Varför doppar vi i grytan på jul?

Så fixar du dopp i grytan – snabbt och enkelt

ARTIKLAR

Så fixar du dopp i grytan – snabbt och enkelt

Julmat: Det blir mer och mer populärt att stoppa egen julkorv.
Julmat: Det blir mer och mer populärt att stoppa egen julkorv.

Varför är julskinka en tradition?

Detaljen som fixar en proffsigare griljering
(563)

Detaljen som fixar en proffsigare griljering

Hur länge har vi ätit julkorv?

Julkorven tillhör en av de äldsta rätterna på julbordet. Men med tiden har den ersatts av prinskorven. Men den hemgjorda julkorven har fått ett uppsving när hipster-folket tagit korvstoppningen till högre höjder.

Julmat: Grava lax är lätt att göra själv - och supergott.
Julmat: Grava lax är lätt att göra själv - och supergott.

Varför äter vi lax på julbordet?

Snabbgravad lax
(3)

Snabbgravad lax

Hur länge har vi ätit lutfisk?

En riktig julklassiker – lutfisk!
(4)

En riktig julklassiker – lutfisk!

Är köttbullar svenskt?

Oväntad ingrediens för lyxigare köttbullar
(310)

Oväntad ingrediens för lyxigare köttbullar

Julmat: Rödbetssalladen – en ung klassiker.
Julmat: Rödbetssalladen – en ung klassiker.

När började vi äta rödbetssallad och janssons?

Den klassiska rödbetssalladen känns som en urtida julrätt men faktum är att den i dagens form skapades så sent som på 1960-talet.

Extra god rödbetssallad
(4)

Extra god rödbetssallad

Varför heter det pepparkaka?

Pepparkakans historia är riktigt lång men svår att bekräfta. De första dokumentationerna i Sverige är från 1300-talet. Till bröllopet mellan kung Magnus Eriksson och Blanka av Namur bakades det pepparkakor, inköpen av ingredienserna finns nedskrivna.

I noteringar från Vadstena kloster kan man läsa att peppar användes som ingrediens i pepparkakor på 1400-talet.

Först på 1700-talet finns pepparkaksrecept med i svenska kokböcker och under 1800-talet börjar pepparkakan förknippas med julfirandet. Ända in på 1900-talet förekommer peppar och kryddpeppar i receptet.

Julmat: Saffransdoften sprider sig med lussebullarna..
Julmat: Saffransdoften sprider sig med lussebullarna..

Varför heter det lussekatter och lussebullar?

Lussekatt, lussebulle, lussekuse, saffranskuse eller julkuse, förr även kallad dövelskatt eller dyvelkat. Ja, kärt barn har verkligen många namn. Lussebullens ursprung har flera förklaringar.

Tricket – så får du mest smak i saffransbullarna
(20)

Tricket – så får du mest smak i saffransbulla­rna

Hur länge har vi ätit risgrynsgröt?

Risgrynsgröt kokades redan under medeltiden. Men bara för de rikaste eftersom risgrynen importerades. Först under 1800-talet blev det vanligt att koka gröt på risgryn.

Bjud tomten och familjen på risgrynsgröt
(9)

Bjud tomten och familjen på risgrynsgröt

Hemgjort julgodis, både roligt och gott.
Hemgjort julgodis, både roligt och gott.

Vad är traditionellt julgodis?

Under efterkrigstiden var Sverige självförsörjande på socker vilket gjorde att julgodiset raskt ökade i popularitet. Tidigare bestod julgodiset mest av äpplen och nötter. Men i ett adelshem på 1600-talet kunde man faktiskt hitta apelsiner, marsipan klenäter, torkade fikon och dadlar på gottebordet.

Idag är traditionellt julgodis bland annat knäck, fudge, kola, wienernougat och ischoklad.

Välj ut ditt godaste julgodis bland våra recept

Vem kom på glögg?

Glöggen har medeltida anor och dess motsvarighet finns i flera länder. Ja till och med de gamla grekerna och romarna kryddade sitt vin. Dels för att det skulle vara bra för hälsan men antagligen även för att dölja smaken på dåligt vin.

Julens godaste glögg
(61)

Julens godaste glögg

När började vi dricka julmust?

Mumma – så gör du den goda juldrycken
(56)

Mumma – så gör du den goda juldrycken

Nina Kindbro är reporter och redaktör på Godare. Hon har arbetat på Aftonbladet sedan 2002 med featureämnen som mat, heminredning, trädgård och hundar. Nina skapar ständigt nya recept och hittar sin matinspiration främst från Italien och Japan. Utbildning: Poppius fackpresskurs, litteraturvetenskap på Stockholms universitet och RMI Berghs tidningsdesign och detaljtypografi. Före sin tid på Aftonbladet drev Nina eget företag inom reklam och formgivning.