Svampexperten tipsar om nybörjarsvampar

Publisert:

Svampexperten Niki Sjölund har stenkoll på vilka svampar som går och äta och vilka som ska lämnas kvar i skogen. Men var ska man börja i svampdjungeln?

Niki tipsar om tre bra svampfamiljer och vad man gör när man har hittat skogens läckerheter.

Goda svampar för nybörjaren

Kantareller och Karl-Johan i all ära – men det finns ungefär 100 svampar som går att äta i Sverige.

– Om man lär sig identifiera de här svampfamiljerna så har man en väldigt bra grund, säger Niki.

Svampsläktet riskor ”blöder” när man skär i dem.
Svampsläktet riskor ”blöder” när man skär i dem.

Riskor: De här svamparna ”blöder” när man skär i dem. Vätskan kan vara i olika färg beroende på art.

Det är viktigt att man förväller, alltså kokar, riskor innan de steks. Enligt Niki har de en tydlig svampsmak. Alla riskor går inte att äta, ta därför med dig din svampbok ut i skogen och kolla så riskan är ätbar.

Svampfamiljen kremlor har en märgliknande fot.
Svampfamiljen kremlor har en märgliknande fot.

Kremlor: Inte alla kremlor är ätliga, men det går enkelt att ta reda på om det är en matsvamp du hittat genom ett enkelt smaktest. Ta en liten bit av hatten från svampen och lägg den på tungspetsen och tugga. Om den smakar sött, nötigt eller har en mild svampsmak så är kremlan ätbar. Kremlor har dessutom alltid en märgliknande fot där den yttre kanterna är hårdare och innanmätet är mer poröst.

Om den istället smakar beskt eller oangenämt så är det ingen matsvamp. Det går bara att göra smaktest på kremlor, inga andra svampar.

En gallsopp - lite trött men med tydliga rörlager på svamphattens undersida.
En gallsopp - lite trött men med tydliga rörlager på svamphattens undersida.

Soppar: Den mest kända soppen är skogens konung, Karl-Johan .

– Karl-Johan är en toppensvamp, säger svampexperten Niki.

Svampar i familjen soppar känns lätt igen på att svamphattens undersida har ”rörlager” och inga skivor.

– Vissa soppar kan dessutom ändra färg när man skär i dem, men det är inget som är farligt, säger Niki.

Kantareller.
Kantareller.

Skogens guld

Det som i folkmun kallas för skogens guld säger svamp-proffset Niki är skogens ogräs. Och den som haft turen att se ett hav av kantareller kan nog ändå förstå liknelsen – det kan vara många gula hattar som sticker upp på samma plats.

Kantarellsäsongen börjar ungefär i mitten av juni, beroende på väderförhållanden.

Så hittar du kantareller

  • Kantareller växer ofta på upptrampade stigar och under mossa. Lyft på mossan, men lägg den till rätta efteråt.
  • De växer i alla typer av skogar, men sällan i direkt anslutning till träd.
  • Bland blåbärs- och lingonris finns det sällan kantareller.
Kantareller och narrkantarellen har olika skivor under hatten. Bilden visar en kantarell.
Kantareller och narrkantarellen har olika skivor under hatten. Bilden visar en kantarell.

Kantarellen har även en lurig, sämre kopia som går under namnet narrkantarell eller falsk kantarell. Den liknar kantarellen, men det finns några saker som skiljer dem åt:

  • Narrkantarellen har en vikt hatt, medan kantarellen har en mer vågig hatt.
  • Narrkantarellen är mer orange i färgen medan kantarellen är gul.
  • En narrkantarell har skivor under hatten medan kantarellen har åsar som förgrenas i toppen på kantarellen.

Narrkantarellen är inte giftig, men den är smaklös och seg att äta.

Svamplycka, vad gör man nu?

När man väl har hittat en svamp så ska man kolla att svampen både doftar och ser fräsch ut. En angripen svamp har ofta små hål. De kan syns redan på utsidan, men det syns tydligt om svampen är angripen om man skär i den.

– Det är inget som är farligt egentligen, de går såklart att äta, men det är inte så fräsch, säger Niki.

Plocka sedan svampen vid roten så du får med hela svampkroppen. Det blir lättare att artbestämma svampen om man får med hela svampen.

GUIDER

Hitta svamp med hjälp av svampexperten Niki Sjölund

Och på den eviga frågan om man ska skölja svamparna eller inte så har Niki ett svar:

– Det går alldeles utmärkt att skölja av svamparna innan man tillagar dem.

Sarah Lindstrand Mboge

Sarah Lindstrand Mboge är sommelieren som vill flytta vinintresset från finrummen in till våra vardagsrum. Just nu utbildar hon sig till journalist vid Södertörns högskola. Sarah har jobbat på flera vinbarer både i Sverige och utomlands och syns nu i Godares ”Vinskola” där hon ger sina bästa råd för hur man dekanterar, lagrar – och väljer rätt rosé till sommarens grillkvällar. Sarah har dessutom full koll på restaurangscenen och tipsar gärna om stans bästa matpärlor.