Så väljer du rätt kyckling på tallriken

Märkningarna att hålla utkik efter i affären

Publisert:

För att veta om kycklingarna, bonden och naturen runt gården mår bra finns en rad saker att hålla utkik efter.

Här guidar Anna Richert på WWF till olika märkningar, prisskillnader och vad du kan tänka på när du köper kyckling.

Kyckling är en av våra mest populära råvaror. Men skärpta kriterier för klimat och djurvälfärd gör att all svensk kyckling utom den KRAV-märkta får rött ljus i Världsnaturfonden WWF:s nya köttguide.

Det röda ljuset markerar att vi bör ställa högre krav på producenten när vi väljer kyckling. Frågan är hur man gör det när man står trött i affären och ska handla middag?

– Det är dagligvaruhandelns ansvar att redigera sitt utbud och skylta så att det är lätt för konsumenter att göra bra val. Men det finns också några redskap som konsumenter kan ha med sig, säger matexperten Anna Richert på WWF.

 Anna Richert, matexpert på WWF.
Anna Richert, matexpert på WWF.

Välj bra kyckling i butik

Hennes främsta tips för att som konsument välja bättre kyckling är att kolla vilket land den kommer ifrån. Det är fortfarande en stor skillnad mellan en svensk och en importerad kyckling.

– Trots att svensk kyckling fått rött ljus i köttguiden, liksom importerad kyckling, så är den svenska ändå bättre på flera punkter.

Nästa steg är att kolla efter miljömärkt kyckling.

– Titta exempelvis efter klimatcertifierad eller ekologisk kyckling. Det ska vara markerat på förpackningarna.

Tre märkningar att hålla utkik efter

  • KRAV. Bästa valet av kyckling är KRAV-märkt. Kycklingarna har då möjlighet till utevistelse på bevuxen mark. Dessutom är fodret till största del odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden.
  • EU-ekologiskt. En symbol för ekologiska produkter från EU. Skillnaden från KRAV är att de inte har lika starka regler för djurvälfärd.
  • Label Rouge. Dessa kycklingar får också gå ut och de är dessutom av mer långsamväxande ras vilket är en viktig faktor för att djuren ska må bra och inte ha ont.
  • Svenskt Sigill Klimatcertifierad. Kycklingkött märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan i produktionen.

Märk dock att av dessa tre är det bara KRAV-märkt kyckling som fått grönt ljus i köttguiden.

– Eftersom det finns så lite kött på marknaden som inte får rött ljus så tycker vi ändå att det finns skäl att lyfta fram den klimatcertifierade och EU-ekologiska kycklingen. De står ju också för viktiga mervärden.

Den KRAV-märkta kycklingen är den enda som får grönt ljus i WWF:s köttguide.
Den KRAV-märkta kycklingen är den enda som får grönt ljus i WWF:s köttguide.
  • Hur vet man om kycklingen är närproducerad?

– Det går egentligen bara att ta reda på genom att ta kontakt med producenten och fråga vad de har för uppfödning. Det brukar inte vara markerat på förpackningen.

  • Är ekologisk kyckling bättre?

– Ja. Det finns två ekologiska märkningar: KRAV och EU-ekologisk. Den KRAV-märkta kycklingen är den enda som får grönt ljus i WWF:s köttguide. EU-ekologisk får gult ljus eftersom de inte har lika starka regler för djurvälfärd.

  • Spelar priset på kycklingen roll?

– Ja, det spelar stor roll. Kyckling har hittills varit en väldigt billig proteinkälla. Men vi behöver komma bort från billigt kött med låg hållbarhetsprestanda. Om du hittar jättebillig kyckling i butik så fråga gärna ”Hur kan den vara så billig?”.

  • Hur vet man om kycklingen är massproducerad?

– I dag är i princip all kyckling i butik storskaligt producerad. Kycklingproduktionen i Sverige är rätt så likartad i hela landet. Det finns bara ett fåtal småskaliga producenter av kyckling.

  • Hur väljer man bättre kyckling på restaurang?

– Fråga servitören var kycklingen kommer ifrån och om de har miljömärkt kyckling.

Elisa Amorelli är reporter och redaktör på Aftonbladet Godare. Hon har en journalistexamen vid Göteborgs universitet och en kandidatexamen i media- och kommunikationsvetenskap från Uppsala universitet. Hon har även studerat journalistik vid Freie Universität i Berlin och jobbat som reporter på flera nyhetsmedier.